tisdag 8 juni 2010

stoppsmäll

din tystnad slår mig så jävla hårt, överallt och min kropp faller snart ihop av tyngden av allt
för du förstör bara och det är inte okej att jag slutar på marken med spyor på benen och fastklistrade tårar på kinden.
jag är nog lurig när jag tar på mig lyckan på morgonen men väl hemma direkt, drar jag av den och knycklar ihop den
det här är jag
-soirfleur

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar