Del 1.
och det första jag gjorde var att springa. och jag sprang, så fort jag bara kunde tills benen inte orkade mer
jag tog mig loss och bröt grenar och tänkte på dig när jag grät
och tårarna föll på bara fötter och smakade salt i munnen. jag kom ihåg så väl den där natten på gruset när jag försökte att prata men det enda jag fick fram var tårar och små osynliga ord som sa hur misslyckad jag var.
asfalten är hård mot huden och jag vet att du skrattar, när jag gråter
-soirfleur
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar