jag hatar

stickande märken över hela kroppen och sönderhålld kudde och knasigt ansikte
(ikväll ikväll)

krossa mig?

det kan handla om flera olika saker, som man försöker ta en och en, men de blandar ihop sig
till en stor fet röra av kaos. och det gör ju så ont, men du förstår inte.
du ger mig bara tomma ögon och ord som halkar ur fingrarna och som betyder alldeles för mycket.
sluta stirra mig i nacken, för det gör bara ont.
och jag är redan så skadad och vilsen i mina fantasidrömmar, som jag försöker göra till verklighet
där finns det lagade vingar och fingertoppar med dina fimpar, för det gör inte så ont.
(krossa mig inte?)

-soirfleur

fimpa dområ

ibland är det ganska roligt att skratta med vetskapen av att allt kommer lösa sig? eller?

men ibland så går allt sönder och blir trasigt går aldrig att laga mer

och jag går sönder och går aldrig att laga mer, någonsin?

för visst kan det vara skönt att skratta och le när det känns äkta, men det funkar inte alltid till att laga det där som går sönder, för jag är inte okrossbar som alla andra tror. jag är skör och går sönder av en beröring.
ikväll har jag gått sönder i tusen bitar, med dina cigarettfimpar och skratt och kyssar, för inget gör mig hel igen förutom för en stund.
(ta på mig igen)

-soirfleur

jag är du.

det har varit så skönt att sväva på molnen ett tag och slippa gå med spikar i fötterna och att komma tillbaka nu är det värsta som kan hända
men jag är stark? så jag kommer klara det här? jag hatar frågor.
det har varit så skönt att känna din doft nu och kännt dig och dina kramar och ord. för jag har saknat dem så. och det är just nu jag behöver dig som mest, fast jag har alltid behövt dig så där extra mycket, hela tiden.

ikväll går vi tillbaka till verkligheten igen och aj vad ont det gör.
(du är jag och du gör mig glad)

-soirfleur

gör så ont.

jag hatar när de skriker, det gör så sjukt ont och jag vet att de har ont och jag med.
jag kan ju försöka med allt, men eftersom jag är ett misslyckande så gör det bara saken värre.
det kan räcka med en kram, en klapp, ett ord men ibland så är det bäst att bara gömma huvudet under marken och inte säga ett knyst
för ord bara tar sönder och förstör, det har jag kommit i vetskap om.
(sluta)

fammel i mörker

jag gillar att sluta ögonen på kvällen och rista hjärtan överallt och måla ett leende som jag kan använda när jag vill visa att allt är bra fast det egentligen inte är det.
jag gillar att simma under ytan av alla lögner och hålla andan, sen andas in. jag glömmer aldrig hur man gör det.
jag kan måla ditt leende. när det log åt Mig, det var så lätt och det blev så bra. jag visste exakt hur det såg ut. nu suddas du ut av tårar som stryker bort alla minnen.
jag ville känna mig lätt, så jag la mig på molnen och ramlade.
(jag ramlar i mörker, ta mig upp)
-soiurfleur

men visa det då

det är så skönt att veta vart Du står, att veta vad Du tänker på till viss del. jag har gått runt som ett fån och försökt klura ut vad som finns där inne. jag borde vara tankeläsare, fast kanske skulle vara så brutalt ärligt. alldeles för mycket.
sluta vara så lätt, sluta tänka för gott. det gör bara ont, skruvar sig i handlederna, magen, benen
lite betty spagetthi det dära. fast utan det fina håret och det plastiga fina.
egentligen är det skönt att vara arg och besviken och ledsen och förstörd
men det ska vi inte visa.
(slå så hårt du kan och visa att du finns)
-soirfleur

kung över okänsligheten

men helvete,
ut från mitt huvud. för du är inte värd att tänka på, inte nu mer
för jag har gjort allt jag kan men det är försent, alldeles för sent för att ens tänka optimistiskt.

imorse när jag vaknade kunde jag inte resa mig, tror att det var tanken på dig som gjorde mig svag och orklös.
jag är ingen slagpåse, jag kan inte ta hur mycket somhelst. ett slag och jag är förstörd. jag har fått tusentals.

ju mer man pratar om det, ju bättre ska det bli, eller?
(slå mig en gång till)

-soirfleur

ge mig ett askfat.

jag trodde att jag var säker på vad jag trodde. men jag trodde fel.
jag vill egentligen inte tänka på Dig och dig. men hatiska tankar och försök till tårar samlas där uppe och knyter hål och bränner fjärilarna i magen, nu finns det bara aska kvar.

om Du och du bara visste, för ni vet ingenting. det gör ingen. för jag är så bra på att dölja mina tårar i kudden.

(kom, ge mig ett askfat att slänga fjärilarna)

-soirfleur

kvistjävel

det blåste i mitt hår idag och jag tror att några tankar försvann bort med vinden för det skär inte lika mycket där.
men mitt bröst dunkar hårt och överdrivet som slag över hela kroppen, har nog blåmärken.
kvistar runt min hals och hårt omvridet och kallt. imorgon så glömmer vi det och bara är, springa barfota på kall mark och hoppa över stenar och grenar som försöker fånga mig, snurra runt mina fötter, ben, kropp.
jag vill vara som innan
-soirfleur

sharpest of them all.

jag orkar inte, jag vill inte.
alla dessa lögner som du formar som fina ord och tankar om kärlek som jag älskat att höra
och nu skär de som vassa knivar i öronen och halsen när jag försöker säga ditt namn.
jag orkar inte, jag vill inte höra mer.

(men Du, jag älskar dig. jag kan glömma, kan förlåta.)
-soitfleur

torrt

det är en liten värld, men med stora äckliga ord som krossar drömmar och leenden
man tror ju på saker och jag tror för mycket
och jag har kommit på att jag egentligen hatar att blogga. kul va.
knottriga armar och tung ögonlock ikväll när jag försöker sova men fastnar framför den jävla skärmen
och jag bara råkar hamna på sidor där du finns, fakta. jag vill ha fakta.
jag kan inte hjälpa att jag drömmer om döda katter och att jag ser ditt ansikte innan jag ska somna.
-soirfleur